Att alltid förtöja sin båt för storm när man inte är i båten.
Så lyder en gammal god sjömansregel..
Förtöjnings tampar.
Tampar som används till förtöjning ska ha hög draghållfasthet och vara motståndskraftigt mot nötning, ryck och solljus.
Tamparna skall vara tillräckligt grova för båtens vikt.
Kortfibrigt oarmerat tågvirke av stapelfiber eller s.k. "ull" har låg brottgräns och ska inte användas till permanent förtöjning.
Om tampar är skadat ska det genast bytas ut. Permanenta förtöjningar av polyester och polyamidsilkegods ska bytas ut minst var 4:e år oavsett om de ser nötta ut eller inte. Lägre kvaliteer måste bytas årligen på grund av deras snabba åldrande.
permanent förtöjning
Alla anordningar (brygga, kaj eller annat) som förtöjningen ska fästas i måste kontrolleras så att pollare, ringar och dylikt sitter ordentligt fast och håller för den båt som ska förtöjas.
Båtens akter skall förtöjas med tamparna i kryss. Det ger minsta rörelsen i sidled.
Förtöjning vid flytbryggor, pontoner och andra rörliga anordningar kan vid sjö och svall medföra svåra ryck i förtöjningarna. Det ställer särskilt stora krav på avfjädringen.
Avfjädring/ryckutjämnare skall alltid användas vid permanent förtöjning.
Förslitningsskydd på tamparna skall användas t.ex. kaus, skyddsklädsel.
Tamparna skall alltid vara tillräckligt grova för båtens vikt.
Vid de platserna som har stolpe skall förtöjningstampen ha strypögla.
Vill du bli expert?
Nedan går de steg för steg igenom allt du kan tänkas behöva veta om förtöjning i allmänhet. Klicka dig vidare nedan.
Klicka dig vidare här - - >